Nu har jag lagt in foton till den internationella tävlingen Swedish International Exhibition of Photography 2022 – DIGITAL. Deadline 15 februari så denna gång gör jag det inte i sista minuten, hör o häpna! Men valprocessen har varit tuff. Jag har haft flera månader på mig att antingen fotografera eller välja i arkivet. På grund av att hälsan varit som den varit så blev det inga nya foton utan ett långt bläddrande bland gamla foton. Jag gick igenom hela 2021 och valde ut såna som kunde va kandidater, sen gick jag igenom en del utvalda foton som jag samlat ihop till ”bra att ha”-tillfällen. Efter det började jag välja bland de utvalda. Jag vet inte hur många gånger jag kikat på samma foton den senaste tiden. Sen gick jag in på nätet och kikade på förra årets vinnande bilder. Efter det valde jag bort nästan allt jag redan valt ut… Men till slut var jag tvungen att bestämma mig, med insikten att jag inte kommer att få någon bild accepterad.
Jag tycker att den här processen är lärorik; dels lär jag mig bedöma mina egna bilder, dels lär jag mig av andras. Men den svåraste läxan är ändå att bli en säkrare bildbedömare, att stå fast vid vad jag själv tycker om fastän kanske ingen annan gör det. Det finns ju ingen fotograf som lyckas med att kopiera andras bilder, det är ju trots allt bara kopior, inga original. Man måste finna sin egen stil o hålla fast vid den. Det utesluter inte nya lärdomar om själva fotandet, det tekniska och kompositionen.
Alla fotografer går igenom olika faser. Ju längre man kommer desto mer förstår man hur lite man behärskar. Som mest nöjd och lycklig är man i början av fotobanan när det räcker med att få till ett foto som visar motivet tydligt och klart utan tummar i vägen eller suddiga partier. Längre hunnen kan man plötsligt planera in lite suddighet…
Tja nu har jag i alla fall lämnat in för denna gången och det är bara att vänta på bedömningskortet och se hur många poäng jag lyckats få av de stränga domarna.
Hulta 